När du stöter på hinder i dina efterforskningar, kan du vara hjälpt av att prova nya sökstrategier.

Göra ett AncestryDNA-test

DNA-testning har blivit allt vanligare när någon kör fast i sin släktforskning. När du gör ett AncestryDNA-test använder vi resultatet för att söka i ett globalt nätverk med över 28 miljoner AncestryDNA-medlemmar och för att hitta personer som delar ditt DNA.

Resultatet innehåller en nedbrytning i procent av din härkomst och en lista med släktingar som även gjort ett test. Du kan sedan kontakta dessa nyfunna släktingar för att dela forskningsresultat samt ställa frågor och upptäcka ytterligare släktingar via dessa släktingars släktträd.

Köp ett AncestryDNA-kit

Lösa mysterier via AncestryDNA-matchningar

Om du vill få ut det mesta av dina matchningar fyller du i släktträdet med så mycket information som möjligt och gör sedan trädet synligt. Koppla det sedan till ditt test och se till att ha ett Ancestry-abonnemang. Om du vill få reda på hur du är släkt med dina matchningar (och via dem med personer som inte gjort ett AncestryDNA-test) läser du Upptäck hur du är släkt med AncestryDNA-matchningar.

Skapa en forskningslogg

Med en forskningslogg kan du dokumentera vad du har sökt efter, de källor som du har hittat och vilken information som du har och som du fortfarande behöver. Förutom forskningsloggen bör du även skapa en lista med misslyckade sökningar samt en lista på platser där du vill fortsätta dina efterforskningar och vad du vill ta reda på. Skriv även kommentarer om din sökstrategi, vilka idéer du har och frågor som du vill återkomma till.

Ju mer detaljerad din forskningslogg är, desto enklare blir det att hålla fokus, undvika dubbla sökningar och upprepa strategier. Du kan vara hjälpt av att ladda ned våra kostnadsfria forskningsprotokoll.

Utvidga din sökning

Utvidga dina efterforskningar från folkräkningar och befolkningsuppgifter, och visa andra typer av register (till exempel skolkataloger och kyrkohistorik) Använda kortregistret är användbart när du söker i speciella typer av register.
Gå tillbaka till register som du redan har använt och leta efter detaljer eller kopplingar som du kan ha missat.
Om det möjligt ska du titta i originaldokumenten eftersom transkriberingsfel är vanliga i äldre handlingar.
Titta i källor som inte är tillgängliga via internet, till exempel lokalhistorik och släktforskningsföreningar, kyrkogårdar, böcker och släktbiblar (där det ofta går att hitta information om släkten).
När du inte hittar information om någon person, kan du prova med att söka efter syskon eller andra nära släktingar. Register som innehåller familjemedlemmar innehåller ofta även personen i fråga.
Om du söker efter nu levande personer kan du söka i sociala medier. Facebook, Instagram, X och även LinkedIn kan leda till att du får kontakt med personer som i annat fall kan vara svåra att hitta.
Prova med att kontakta personer som har stött på liknande problem för att få ledtrådar om hur du kan komma vidare.
Tala med släktingar, speciellt med personer ur den äldre generationen. Dela med dig av den information som du har och be dem berätta vad de vet.
Nya register läggs till dagligen, så gå tillbaka och gör nya försök.

Söka med alternativ stavning

Jokertecken är speciella symboler som används för att ersätta okända bokstäver i ett ord. De kan användas i sökningar när du är osäker på stavningen.

Två symboler används som jokertecken. Det är en asterisk (*) och ett frågetecken (?). Asterisken (*) representerar noll till fem tecken och frågetecknet (?) ett tecken.

Om du exempelvis inte vet om ett namn stavas ”Nielson” eller ”Nielsen”, kan du söka efter namnet genom att använda jokertecken där det okända tecknet ska vara: ”Niels?n”. Mer information om att söka med alternativ stavning finns i Söka med jokertecken.

Vanliga stötestenar

Namn

Flicknamn: De flesta länder har egna identifikationsnummer. I USA kallas de ”Social Security Numbers”; i Mexiko ”Clave Única de Registro de Población (CURP)”; i Norge Födelsenummer, i Kanada ”Social Insurance Numbers”. I de flesta länder är det tillåtet att söka efter ansökningshandlingar för nationella identifikationsnummer efter en speciell tidsperiod efter det att den aktuella personen har avlidit. I dessa handlingar återfinns vanligtvis moderns flicknamn. Flicknamnen kan även hittas i bland annat domstolshandlingar, skilsmässoakter, egendomstvister, namnbyte i samband med immigration och ansökningshandlingar för vård av barn, eftersom en kvinnas flicknamn krävs i dessa dokument.
Andranamn: Prova med att söka både på för- och andranamn. Många personer har genom historien använt sitt andranamn.
Vanliga efternamn: Fokusera dina efterforskningar på den person i släkten som har det ovanligaste förnamnet. Detta ökar chanserna att hitta rätt släkt.
Korta efternamn: Stavningen av efternamn förändras över tiden och många korta efternamn kan ha varit längre. Exempelvis namn som slutar med dubbla bokstäver (till exempel ”Ball”) avslutas ofta med ett ”e” (”Balle”). Ta reda på bakgrunden till ett kort efternamn och sök med alternativa stavningar.
Alias: Det var inte ovanligt att personer använder alias i gamla källor. Använd därför andranamnet som efternamn, flicknamnet som efternamn och smeknamn som förnamn.

Geografi

Sök med hjälp av orter: Prova med andra fakta än städer. Om dina förfäder levde i en liten stad kan du använda stadens namn inom rätt datumintervall. Sök i registren efter nya släktingar.
Förändring av gatunamn: När flera orter slogs samman till en enda, fanns det ofta dubbla gatunamn vilket resulterade i att gatunamnen måste ändras. Kyrkogatan som finns uppgiven i din förfaders register är kanske inte samma Kyrkogatan i dagens samhälle. Du kontrollerar gatunamnen genom att titta på gamla kartor för området.
Lokalhistoria: Lokalhistorien är vanligtvis koncentrerad runt viktiga händelser i närområdet. När torka, översvämningar, konflikter, sjukdomar och social oro orsakade omflyttningar, berättas ofta i den lokala historien vart de flyttade.
Ändrade jurisdiktioner: Gränserna för regioner, län, stater, provinser och länder förändras över tiden. När du söker efter gamla dokument ska du försäkra dig om att du har korrekt platsnamn för den aktuella tidsperioden.
Orter och yrken: Genom historien har vissa städer förknippats med speciella industrier. Om ett forskningsspår blivit kallt, kan du göra lite efterforskningar om personens hemort. Om orten är specialiserad på en industri, kan dina förfäder utgöra en del av den industrin (och kan ha flyttat när industrin lades ned).

Kostnadsfria resurser

Ancestrys kostnadsfria registersamlingar består av databaser som det går att söka i utan kostnad.
Rootsweb den äldsta genealogiska resursen på internet.
FamilySearch är en genealogisk webbplats där du kan söka med efternamn, registertyp och plats.
Immigrant Ships fokuserar på avskrifter av immigrationsregister, huvudsakligen passagerarlistor.
USGenWeb Project är en genealogisk webbplats med historiska uppgifter och länkar till genealogiska resurser på delstats- och county-nivå.
WorldGenWeb Project är en webbplats med genealogiska resurser, intressanta uppgifter och historiska dokument.
National Archives and Records Administration administreras av amerikanska staten och här finns miljontals register på mikrofilm.
U.S. Census Office tillhandahåller en kostnadsfri ordlista med länkar till federala, delstatliga och territoriella folkräkningar.
Riksarkivet är de svenska myndigheternas officiella arkiv. Här finns register från svenska offentliga myndigheter.
Rötter är Sveriges största kostnadsfria webbplats för släktforskning. Här finns nyheter, bloggar, databaser och andra resurser som är av intresse för släktforskare.
Centrala Soldatregistret är ett samarbete mellan Centrala soldatregistret vid Linköpings universitet och föreningen DIS. Informationen på sidan är helt gratis, men om du behöver ytterligare information om en soldat måste du betala en avgift.
Släktdata är en ideell förening med många skannade och indexerade kyrkoböcker.
DDSS innehåller kyrkoböcker med uppgifter om födelser, vigslar och dödsfall i Skåne, Blekinge och Halland under perioden 1650–1900.
Båtmansregistret Blekinge innehåller register över båtsmän i Blekinge, från 1600-talet fram tills verksamheten upphörde runt 1930.
Stockholms stadsarkiv innehåller populära databaser såsom Stockholmskällan och Rotemannen. Rotemannen innehåller befolkningsuppgifter för Stockholm för åren 1878 till och med 1926.
INDIKO innehåller uppgifter för församlingar runt Skellefteå, Sundsvall och Linköping, församlingar i svenska Sápmi och församlingarna Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo och Jättendal.
Kråken innehåller information från kyrkböcker i Örnsköldsvik upp till Skellefteå, och från Bottenhavet till den Norska gränsen.